Vad betyder Oresonlig?

Oresonlig betyder att något är orimligt, obefogat eller inte motiverat. Det kan beskriva något som är oskäligt eller inte rimligt inom en viss kontext. Till exempel kan man säga att en oresonlig regel är en regel som inte är motiverad eller saknar rimlig grund.

Exempel på användning

• Det är oresonligt att förvänta sig att allt ska vara perfekt.
• Hans krav var helt oresonliga och omöjliga att uppfylla.
• Priset var helt oresonligt högt för den kvaliteten.
• Det finns en oresonlig rädsla för det okända.
• Vi kan inte acceptera ett så oresonligt beteende.
• Hennes argumenation var oresonlig och svår att följa.
• Det är oresonligt att tro att allt löser sig av sig självt.
• Vi måste vara rimliga och undvika oresonliga beslut.
• Det är oresonligt att kräva total perfektion av sig själv.
• Kritiken var oresonlig och onödigt hård.
• Det är viktigt att undvika att agera på ett oresonligt sätt.
• Vi måste vara medvetna om när våra tankar blir oresonliga.
• Att vara för upptagen för att vila är oresonligt och ohållbart.
• Oresonliga förväntningar kan leda till besvikelse och frustration.
• Det är svårt att argumentera mot sådana oresonliga påståenden.

Synonymer

• Orimlig
• Oacceptabel
• Tvivelaktig
• Oförnuftig
• Ej skälig

Antonymer

• rimlig
• vettig
• förnuftig
• rationell
• tillfredsställande

Etymologi

Ordet oresonlig kan härledas till de gamla svenska orden o- (som betyder frånvaro av, motsats till) och resonlig (som betyder rimlig, förnuftig). Sammansättningen av dessa två ord skapar betydelsen av något som saknar rimlighet eller förnuft, alltså något som är oacceptabelt eller orimligt.

rygga • sellak • räntabel • växa fram • knittel • lekskola • alternerande • gurgel • hyra in • aggregat •