Vad betyder Hövdning?
Ordet hövdning används för att beskriva någon som är en ledare eller chef, oftast inom en grupp eller organisation. En hövdning är en person med auktoritet och inflytande, som tar beslut och styr över andra inom sitt område. Det kan även syfta på en person med en betydande position eller roll i sammanhanget.
Exempel på användning
- En hövdning är en ledare inom en viss grupp eller organisation.
- Den gamla hövdingen gick i pension och en ny valdes.
- Hövdingens ord vägde tungt bland folket.
- I många kulturer har hövdingen en central roll i samhället.
- Hövdingen consult her med äldersrådet innan stora beslut fattas.
- Det är viktigt att hövdingen har stöd bland folket för att kunna leda effektivt.
- I vissa stammar är hövdingen en arvstitel som går i generationer.
- Hövdingens visdom och erfarenhet var avgörande i beslutsfattandet.
- Många sökte råd från hövdingen i svåra frågor.
- Det var hövdningen som avgjorde tvisten mellan de olika byarna.
- En respekterad hövdning lyssnar alltid till folket och deras behov.
- Under mötet valdes en ny hövdning som skulle leda i krisen.
- Hövdningens mod och beslutsamhet inspirerade de unga i stammen.
- Även bland vikingarna hade hövdingen en central roll i samhället.
- Vid hövdningens bortgång sörjde hela byn förlusten av en älskad ledare.
Synonymer
- ledare
- chef
- styresman
- föreståndare
- härskare
Antonymer
- följeslagare – motståndare
- underordnad – överordnad
- medlem – ledare
- del – helhet
- ingen – all
Etymologi
Ordet hövdning härstammar från fornsvenska höfdingi som i sin tur kommer från fornnordiska höfðingi. Det kan härledas från ordet höfuð som betyder huvud, vilket i detta sammanhang syftar på en ledare eller en person av hög rang inom en grupp eller ett samhälle. En hövdning är alltså en ledare eller en person med auktoritet och inflytande.
frigg • tillträda • ampull • nakenmodell • divergens • skuldfälla • vätte • tufft • åttahörning • häradsbetäckare •
