Vad betyder Förbrytelse?
Förbrytelse betyder att begå ett brott eller en lagöverträdelse. Det kan vara handlingar som är olagliga enligt lagstiftningen. Man kan också säga att det är att bryta mot lagens regler eller normer.
Exempel på användning
- Det är en allvarlig förbrytelse att stjäla.
- Hon anklagades för förbrytelsen även om hon var oskyldig.
- Förbrytelsen hade skakat hela samhället.
- Polisen arbetar för att lösa förbrytelsen.
- Hur kan vi förebygga förbrytelser i framtiden?
- Det finns en ökning av förbrytelser i staden.
- Förbrytelser mot mänskligheten får inte förbises.
- Offer för förbrytelser förtjänar rättvisa.
- Han erkände sin förbrytelse och bad om förlåtelse.
- Samhället måste agera mot förbrytelsen.
- Är du medveten om konsekvenserna av din förbrytelse?
- Konsekvenserna av förbrytelser kan vara förödande.
- Det är viktigt att förbrytelsen utreds noggrant.
- Förbrytelsen fick stor uppmärksamhet i media.
- Offer för förbrytelser behöver stöd och hjälp.
Synonymer
- Brott
- Kriminalitet
- Förseelse
- Olovligt gärning
Antonymer
- Brott
- Lagbrott
- Olaglig handling
- Brottslig handling
- Kriminalitet
- Olaga gärning
Etymologi
Ordet förbrytelse härstammar från fornsvenskans fyrbrigdels, vilket betyder brott eller överträdelse. Förbrytelse används idag för att beskriva handlingar som strider mot lagen eller moraliska normer. Det kan handla om allt från stöld och bedrägeri till mer allvarliga brott som mord och våldtäkt.
kvittra • lära sig • konjugera • tidsram • vanvett • kroppslig • snudda • trångbröstad • revben • fotsid •
